Ledsamt

Då är det dags. Dagen att lämna Düsseldorf är idag. Det känns mycket vemodigt eftersom de senaste veckorna har varit helt fantastiska. De har gått i tonerna work hard, play hard. Mycket att göra på jobbet och ett socialt race. Sova ska jag göra i en solstol nästa vecka.
Jag gillar Tyskland. Jag önskar att jag lärt mig tyska. Jag kommer absolut att åka tillbaka hit. Jag kommer att sakna att äta på schyssta restauranger flera gånger i veckan. Jag kommer att sakna mina kollegor. Jag kommer inte att sakna den tyska maten. Jag kommer att sakna priserna i mataffärer här nere. Jag kommer att sakna traineefamiljen. Jag kommer inte att sakna min duschblandare. Jag kommer inte att sakna min säng. Jag kommer att sakna saltapinnarbrödet. Jag kommer att sakna cocktails. Jag kommer inte att sakna sova ensam. Jag kommer att sakna Rhen. Jag kommer att sakna solnedgångar. Jag kommer att sakna Düsseldorf.

Men det inte sagt att det ska bli fantastiskt att komma tillbaka till Malmö, pröva på ett nytt jobb och bli sambo igen! Men först...1 vecka i Qatar.

Mat, cocktails och solnedgångar. De bästa minnena.

sista tidens grymma sällskap...Erik.

tysk mat, inte sakna

En andra middag... (från ett sushiställe direkt till det här)

Min cykel och Rehn. Vi hade några fina höstdagar.